cfr

Kvotering och annan positiv särbehandling är fel därför att det kränker den enskildes rätt till likabehandling. Bilden ljusnar knappast om man ser till de praktiska effekterna. Positiv särbehandling som statlig politik förekommer och har förekommit i så skilda länder som USA, Sri Lanka, Indien, Nigeria, Malaysia och Holland. Mottagarna av och formerna för sådana insatser har varierat. Ändå finns tydliga mönster i fråga om särbehandlingens effekter – mönster som upprepar sig i Uppsalafallet.

• Ytliga och diskriminerande urvalskriterier
Kvantitativa mål och kvoter av det slag man har använt vid Uppsala universitet förutsätter en fokusering vid ytliga och inte sällan helt eller delvis konstruerade olikheter, såsom utseende, namn, kultur eller språklig brytning. Det riskerar att både övervärdera och cementera olikheter och i nästa led föda diskriminering och till och med rasism.

I Uppsala valde man alltså att använda urvalskriteriet ”två utlandsfödda föräldrar”, som inte bara sorterar bort sökande med två svenskfödda föräldrar. En sökande med en mamma född i Sverige och en pappa född i Somalia får stå tillbaka för en sökande med två föräldrar födda i Norge. Kriteriet exkluderar även sökande tillhöriga nationella minoriteter, såsom romer eller samer, vilka som regel har föräldrar som är födda i Sverige.

Journalistutbildningen i Göteborg, JMG, ville från och med höstterminen 2005 kvotera in sökande med utomnordisk bakgrund. Men varför är en tysk student mer önskvärd än en dansk?

Malmö högskola var först ut bland svenska med etnisk kvotering genom att 2002 införa en kvotering av sökande med utomnordiskt språk som modersmål till en utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap. Vad avsågs egentligen med utomnordiskt modersmål? Var bestämningen geografisk eller lingvistisk? Varför skulle finska berättiga till kvotplats men inte färöiska?

• Kvantitativa mål utan statistiskt underlag
”Den i målet presenterade statistiken, vilken har vitsordats av staten, ger närmast vid handen att det saknats behov av positiv särbehandling för att uppnå den av staten önskade etniska mångfalden på juristlinjen.”
Uppsala tingrätts dom mot Uppsala universitet den 12 januari 2005

Det arbete för etnisk mångfald, som lagstiftningen förutsätter, ska handla om att säkerställa lika rättigheter oavsett etnisk bakgrund.

Men kvotering är till sin natur kvantitativt. Det talas exempelvis om att en viss studentgrupp i fråga om etnisk bakgrund ska motsvara befolkningen i stort. Denna ansats blir särskilt destruktiv då den kombineras med bristande kunskaper om, eller i vart fall svalt intresse för, hur det faktiskt ser ut med den etniska mångfalden.

Det enda statistiska underlag för sitt kvoteringsbeslut, som Uppsala universitet har hänvisat till i det pågående målet, är en enkätundersökning avseende en enda termin där 80 procent av nybörjarna på utbildningen medverkade.

Statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar bland annat att andelen nybörjare med utländsk bakgrund vid Juridiska fakulteten läsåret 2001/02 – det vill säga innan kvoten infördes – var 13 procent. Det motsvarar andelen personer med utländsk bakgrund i universitetets upptagningsområde. Med andra ord fanns inte någon underrepresentation att råda bot på. Bilden bekräftas i stort av det SCB-underlag som sträcker sig ännu längre bakåt i tiden.

Ser man på juristutbildningen i stort vid denna tidpunkt var andelen ännu högre än i Uppsala. I Stockholm hade var femte nybörjare (20 procent) två utlandsfödda föräldrar.

• Otillräckligt mångfaldsarbete
På många svenska högskolor bedrivs idag ett ambitiöst och lovvärt arbete med mångfaldsfrågor. Samtidigt är det häpnadsväckande hur lätt flera andra högskolor verkar ta på principen om likabehandling och hur ytligt dessa närmar sig den viktiga frågan om etnisk mångfald.

Även i fall där man kan visa på en reell etnisk snedrekrytering, och vill göra något åt det, kan man se en tendens att högskolor går rakt på etnisk kvotering och hoppar över beprövade icke-diskriminerande metoder att öka mångfalden.

När till exempel webbtidningen Quick Response, som granskar nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet, hösten 2004 granskade kvoteringsplanerna vid journalisthögskolan i Göteborg, JMG, kunde man konstatera att JMG dittills endast hade genomfört ett gymnasiebesök i invandrartäta Angered samt medverkat vid en utbildningsmässa för gymnasieelever.

Högskolor ska helt enkelt inte komma undan med extremåtgärder som kvotering, särskilt om de inte ens har bemödat sig om ett ordentligt mångfaldsarbete med väl beprövade icke-diskriminerande metoder.

Det finns gott om sådana metoder, se Alternativ.

Lika rättigheter alltid rätt
När Josefine Midander och Cecilia Lönn bestämde sig för att driva sina fall till domstol hade de oddsen emot sig.
Läs mer

"Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid"
Artikel 6:1 i Europakonventionen